Martyr eller?
Alltså jag blir galen.
-E säger säger att hon behöver åka till hörcentralen.
-Ja, säger vi, ring och boka tid.
-Ja, det är inte så lätt med hur jag ska ta mig dit och Med H.
-Det ordnar sig.
-Jag skulle behöva dit, jag blir lite utanför när jag inte hör...
-Ja ring och boka tid.
-Det är inte så enkelt med H och allt.
-Det ordnar sig vi är flera som kan skjutsa och vissa arbetar inte.Vi kan ju kanske inte ta ledigt.
-Nej det förstår jag och inte behöver ni åka på er lediga tid.
-Ja ja vi får se, förresten har jag tappat en plopp till glasögonen också.
-Vi kanske kan ta med glasögonen in och de fixar det?
-Ja det ror jag. Men åh jag vill inte vara till besvär...
-Vi behöver klippa oss också så jag ska ringa och boka tid.
-Ja, boka tid till hörc. också för du får ju inte tid förrän i mars-april.
-Ja, vi får se. Det är inte så lätt som ni tror...
-Boka nu det kommer att ta tid innan du får tid.
-Ja vi får se...
JAG BLIR GALEN!!!
Ska det vara så svårt???
Jag är också dotter. Hade det varit min mamma hade hon varit inne flera gånger om. Hur svårt kan det vara?
Två döttrar och en son. Ingen är direkt hjälpsam. Varför blir det så?
Jag vill inte bära runt på detta men de är det jag gör.
Mitt hjärta vill hjälpa alla. Ingen ska behöva vänta,lida,inte höra MEN att bli martyr det är inte schysst mot någon.
Eller är jag inte så hjälpsam som jag tror??????????????
Att bli gammal är inte lätt men måste det vara så svårt?Måste E göra det svårare än det är? Eller, är det jag som baggatelliserar problemet i alla fall? Ser jag det bara från in synvinkel?
Det är ett j...a dilemma som jag bär runt på och det gör ju E också. Hela tiden Vad tänker hon när inte barnen säger:
-Boka tid vi kör dig dit och hem.Inga problem?
/L